Här pratar Niklas om hans roll i klubben, varför han tvingades lägga ned sin hockeykarriär redan som 21-åring och tankarna inför torsdagens heta drabbning med Färjestad.
Niklas Johansson, 43 år, må visserligen vara ett förhållandevis okänt namn när det kommer till sin egen hockeykarriär men har under de senaste 20 åren istället gjort sig ett namn som tränare, GM och sportchef.
"Jag började min bana som tränare redan när jag var 21 år. Min lårmuskel gick sönder under en match och det gick så pass illa att jag blev borta från hockeyn under ett år. Under året som jag höll på med rehab halkade jag in på tränarbanan genom ett bananskal och tyckte det var jäkligt skoj redan från start. Det var faktiskt så pass roligt att jag bestämde mig för att bli tränare istället för att fortsätta min spelarkarriär".
Trots elva år som sportchef/GM för bland annat Arboga och Västerås och även en hel del rutin från tränarbänken är Niklas ödmjuk inför sin nuvarande uppgift.
"Du kan aldrig bli fullärd oavsett vad du håller på med, utan det går alltid att göra saker bättre och lära sig av andra. Den dagen du tror att du är ”the king shit” och tror att du kan allting är samma dag som det är dags att lägga av. Jag har arbetat med många duktiga ledare genom åren och försökt suga åt mig det bästa från alla och kan förhoppningsvis visa upp några av de sidorna nu. Det som jag tror är absolut viktigast för att lyckas är att man är prestigelös och utnyttjar de personer som du har runt omkring dig".
Vad skiljer den rollen du har här i Örebro mot den du hade senast i Västerås?
"Organisationen kring ett SHL-lag är väldigt mycket större än vad den är för ett lag i Hockeyallsvenskan. Det är mycket fler personer involverade i allting som rör klubben här i Örebro. I Västerås blev det lätt så att man blev lite allt-i-allo eftersom organisation var betydligt mindre. Det är mycket roligare att vara fler personer som är involverade och att man på så sätt kan bolla idéer med varandra".
Att Niklas trivs med sitt nya arbete är något som han har svårt att sticka under stol med och redogör mer än gärna för sina arbetsuppgifter i klubben.
"Jag är ju inte uttalad sportchef i den bemärkelsen som jag varit tidigare utan snarare en hjälpande hand till Pontus och en del utav coachteamet. Jag har ansvaret över rehabteamet, materialförvaltare och även en nära relation med tränarna. Sedan är jag även med i sportrådet och närvarar vid tränarmöten som vi har varje vecka där vi exempelvis går igenom Örebro-modellen".
Vad är egentligen Örebro-modellen?
"Det är ett dokument som i första hand är internt och där vi sammanställt de punkter vi som klubb vill leva efter och ska följa, både när det kommer till ledare och spelare. Dokumentet togs fram redan innan jag kom till klubben men det ligger för tillfället på mitt bord att implementera det i verksamheten. Jag kommer inte att gå in unikt på vad själva modellen innefattar men de flesta föreningar har ett liknande dokument om hur verksamheten ska bedrivas".
Vad är det som gör Örebro-modellen unik?
"Det som jag tycker att vi gör bra är att det finns en tydlig ambitionsnivå om att det faktiskt ska vara något som genomsyrar organisationen. Vi vill vara en klubb där det finns tydliga direktiv för verksamheten och hur vi ska arbeta. Det är väldigt lätt att den här typen av dokument blir något som arbetas fram för att sedan hamna längst ned i byrålådan".
Efter tjugo spelade omgångar ligger Örebro för tillfället på en elfte plats i tabellen och det har i många matcher varit svårt att hitta en röd tråd i lagets spel.
"Vi har inte fått någon struktur i det defensiva arbetet men där lägger vi mycket tid och energi just nu. Det är viktigt att varje spelares roll är tydlig och att de vet vad som förväntas av dem på isen. Lyckas vi bara skapa den där defensiva grunden att stå på så har vi i sin tur en otroligt bra plattform. Släpper du in få mål så ger du dig chansen att vinna varje match".
Inför säsongen var Örebro Hockeys målsättning topp sex och Niklas ser trots den svajiga säsongsinledningen ingen anledning att revidera denna.
"Vi är i den situationen som vi är och jobbar givetvis därifrån. Vår målsättning är att få ordning på det som vi för tillfället inte gör tillräckligt bra och ta det steg för steg. Målet är definitivt topp sex fortfarande men det kommer att krävas ett hårt arbete från alla håll och kanter".
Vad behövs för att klubben ska ta nästa steg?
"Vi behöver vrida upp kravbilden och jobba mer med individuell utveckling hos spelarna. Tar man hit en spelare gör man det av en anledning och vi vill att alla spelare som kommer till Örebro ska bli bättre. Alla spelare som vi väljer att ta in ska ha en utvecklingskurva som pekar uppåt och då krävs det att vi som klubb har en tydlig kravbild så att spelaren själv vet vilka förväntningar som finns".
Hur ser en typisk Niklas Johansson-spelare ut?
"Det finns egentligen ingen speciell typ av spelare som jag föredrar mer än någon annan. Vi har ett lag som ska spela med fyra olika formationer och då krävs det olika spelartyper. För att få ut max av varje spelare går det inte att ha 20 stycken som är stöpta i samma form utan det gäller att hitta olika spelartyper som kompletterar varandra och gör kollektivet starkare".
Efter två raka förluster tar Örebro under torsdagskvällen emot seriefemman Färjestad.
"Jätteviktigt att ta en seger nu efter de senaste matcherna. Det blir förhoppningsvis ett jäkla drag och lapp på luckan i morgon. Jag tycker egentligen att vi gjort två bra matcher på slutet men inte i 60 minuter utan snarare 40. Ska vi börja vinna fler matcher så måste vi spela på samma sätt hela matcherna och få bort svackorna i spelet. Vi är fruktansvärt taggade och jag är övertygad om att det här kommer bli bra".