Från Division 1 2006 till Allsvenskan 2009
2006 klev en eldsjäl in i klubben och med såväl finansiering såsom med en brinnande vilja och engagemang för att göra hockeyn i Örebro större på idrottskartan.
Målsättningen var att omedlbart lämna Division 1 och att spela upp laget i hockeyns finrum, Allsvenskan. Med hjälp av spektakulära värvningar där en av de mest namnkunniga var Torontomålvakten Trevor Kidd skulle Örebro Hockey snabbt avancera. Men starkt på pappret och starkt på isen visade sig inte vara den enkla ekvation som den tycktes vara.
Örebro dominerade sina grundserier och var under dessa år den stora favoriten att ta steget upp, men även om vi många gånger var ruskigt nära så på något förunderligt sätt, föll vi alltid på målsnöret.
Men trots tuffa förluster och vad som kan tyckas vara misslyckade satsningar gav aldrig Fahlander eller klubbens övriga sponsorer och eldsjälar aldrig upp. Det slitsamma arbetet fortsatte oförtrutet, där kunnandet växte för varje satsning.
I takt med åren gick, infann sig också något annat än ett större kunnande, en större ödmjukhet inför uppgiften och vikten av att skapa stabilitet i klubben och i laget
När så säsongen 2008/09 inleddes var målet inte längre att ta oss till Allsvenskan, målet var stegvis att ta oss vidare i varje instans och när vi hade nått hela vägen till Kvalserien, var Örebro för första gången inte längre favoriter.
6 lag, varav två allsvenska och ett småländsk Tingsryd som hade kommit före Örebro i Allettan stod som större favoriter. Men när röken hade skingrats och kvalserien avslutats stod Örebro Hockey som segrare och hade förtjäntat den säsongens enda biljett till Allsvenskan.